Tillbaka till arbetslivet. Redan.

OK nu känns det som att det börjar dra ihop sig. I fredags satt jag av en hel introduktionsdag på Donald Davies & Partners. Jag åkte hem och tömde 3 glas vin, helt slut i huvudet... inte för att det var strunt som sades utan för att det var så MYCKET som sades. Men när jag jobbade förut satt man ju regelbundet igenom sådana övningar utan att bli så medtagen? Antagligen är mitt "filter" inte i trim, allting går faktiskt in i huvudet och måste bearbetas, klart man blir trött. Jag har alltid fascinerats av människor som orkar prata en hel dag, jag blir utmattad. Kanske är jag en av historiens mest tystlåtna projektledare? Ja än sen.

Jag gjorde ett yogapass förut innan maten, jag blir alltid alldeles slut (ja, av det också!! Min energitröskel kanske är låg.). Min tanke är alltid att det ska bli sådär mjukt och motståndslöst som yogaläraren pratar om, i ett flöde, men så tar jag alltid i så jag nästan går sönder och så har jag ont i kroppen efteråt. MEN jag klarar att gå runt mig själv i brygga bakåt numera! På intet vis elegant, men återigen, än sen? Nu är det säkert någon som invänder att yoga inte handlar om det utan om inre förändringar men jag ser på något vis framför mig att om man mjukar upp kroppen så kommer även inre låsningar att försvinna, låter inte det både förhoppningsfullt och troligt?

Planen för imorgon är att spackla och slipa allting i hallen som inte är klarmålat och sedan måla det. Golvsocklar, dörrkarmar, och liknande. Borde vara genomförbart på en dag, men hur hantera nyfikna katter?

Söndagkväll

Har just sett Somewhere på bio, vet inte riktigt vad jag tyckte, blev lite uttråkad på denne fantasilöse man som inte kunde hitta på något bättre än dricka öl och kolla halvnakna tjejer som ålade sig runt rostfria stänger.

Oskar har möblerat om sitt rum idag igen, det blev inte så illa som jag fruktade... ibland barrikaderar han dörren med hyllor, eller bygger in sängen så man får klättra till den, han verkar tycka att det känns tryggt så. Men idag blev det inte värre än att nästan alla möblerna är hoptryckta i ena halvan av rummet och just ingenting i den andra.

Jag saknar mina jobbarkompisar i Petten men det funkar tydligen inte med deltid i Petten och deltid i Örebro, EU köper inte idén, så jag måste be dem fortsätta med min tjänstledighetsansökan imorgon istället. Synd. Eller så hade det blivit för jobbigt i alla fall. Det här med att ha en massa val är rent teoretiskt bra, men vad krångligt allting blir... jag är helt enkelt inte så bra på detta med att välja, väntar i det längsta på att det där fantastiska ska poppa upp.

Tänkte stänga bloggen, men det kanske är för tidigt?

Igår var jag på andra intervjun på ett IT-företag här i Örebro. Idag började jag räkna på om man ändå skulle tänka sig att jobba deltid i Petten och deltid här hemma. Det är inte helt omöjligt faktiskt. Min chef är med på idén, men jag är inte säker på att Kommissionens stelbenta regler vad gäller distansarbete kommer att kunna svälja det. Jag ställer väl i alla fall frågan så får de säga nej.

I övrigt blir jag bara mer och mer förvirrad. Jobba i egen regi via t ex e-Work verkade ju bra, men det strömmar ju inte direkt in uppdrag att söka. Vara anställd, ja det kan ju vara bra på många vis men någon sitter ju ändå emellan och tar en stor del av pengarna?

Jag gissar att det blir som vanligt, att jag velar och våndas tills det blir sent och jag måste bestämma mig för något, och så blir det något av alternativen, men fram tills dess kommer jag inte att veta. Det har ju funkat förr, även om det är lite plågsamt och utdraget...

Jag drog fram el till golvvärmen i första tredjedelen av det nya golvet, men vågar inte dra igång det, det ska luftas enligt Dag, och då måste man fylla på mer vatten i systemet, och det är inte tal om att gå ned i källaren när det är så här mörkt, det blir definitivt imorgon bitti när solljuset skrämmer bort trollen. Jag har någon alldeles speciell rädsla för vatten som kan läcka, rinner och rinner och man kan inte stoppa, brukar drömma mardrömmar om det ibland. Likaså vatten som stiger i en toalett - hjälp...

2 dagar kvar...

och det känns väldigt konstigt. Vi går ju runt och pratar på jobbet om att jag är tillbaka om 6 månader, men det tror jag ju inte på själv. Enligt Miguel så kan man åberopa alla möjliga bekymmer och få kommissionen att hjälpa en att få en post i sitt hemland, men så kan det ju inte gärna vara, skulle inte de flesta då vilja hem? Nej kanske inte förresten, många verkar ju snarast lättade över att vara därifrån. Spanjorer, portugiser, rumäner fast där förstår man ju mer det var ju inte länge sedan de släpptes ut över huvud taget.

Maria på jobbet har startat en fajt med SERCO som hyr ut henne till oss. Hon får inte fast kontrakt men nu vill hon hävda att hon har laglig rätt till det. Anledningen till att de inte vill ha henne kvar är hennes långa och plötsliga sjukskrivningar, som jag tror (fast jag är inte säker) är mer eller mindre skönhetsoperationer. Näsan har åtgärdats i flera omgångar. Men det KAN ju vara medicinskt betingat.

Jag packar, men väldigt oinspirerat. Just nu regnar det och jag har tagit ned alla planscherna från väggarna. Trist och ensamt, jag tar ett glas vin.

Vill bara berätta att Leeuwardens torn lutar också

Vi var i Leeuwarden i helgen, på World Press Photo Exhibition. Den var i och för sig som förra året, dvs förskräcklig, elände, krig, lemlästade människor, fattigdom och så lite sport... men bra. Man går därifrån tacksammare över allting man har än när man kom.

Men eftersom vi blev dystra gick vi på shoppingrunda i Leeuwarden och då hittade vi det här tornet. Tydligen började man bygga i stor stil men efter 10 meter redan så märkte man att ena änden sjönk, trappan i tornet var tyngre än man tänkt på. Men efter lite funderande bestämde man sig för att fortsätta bygga ändå, fast rakt, från sned bas. Tornet ser lite böjt ut på något lustigt vis.

3 veckor kvar att jobba

Plötsligt måste allt hinnas med som jag inte gjort! Måste se allt i Amsterdam, alla museéer (mitt museumkort hade gått ut, visade det sig... har det redan gått ett år...) Tillbringade 2 dagar i Amsterdam i helgen. Äntligen kom vi till restaurangen mitt i Red Light District som jag velat gå till i ett år nu, men den var fullbokad. Vissa saker är inte menade att bli.

Igår började det bli rejält stökigt i Amsterdam när jag åkte tillbaka till min lilla håla, holländarna satt utspökade i oranga tröjor överallt och drack öl och laddade upp för matchen, vilt tutande i likaledes oranga horn. Matchen i sig var ju inte särskilt bra... tror jag, jag tittar ju i vanliga fall aldrig på fotboll, men den kändes inte särskilt skickligt spelad, otaliga sparkar bredvid mål och sparkar på andras ben. Jag såg den på en pub i Bergen och alla dröp av ledset efteråt. En kvinna bredvid mig hade just flyttat från Holland till Schweiz och öste galla över Schweiz hela matchen igenom, det var ingen ände på hur tråkiga och fyrkantiga schweizarna var. Min sambo gjorde nog rätt som bröt upp förlovningen med schweiziskan i unga år.

Håller på att skriva en rapport över IT staff satisfaction survey, ganska kul faktiskt. Jag gillar egentligen att skriva rapporter och protokoll, känns som att man har makt att förändra historien litegrann, omärkligt.

Imorgon franskaprov, och försvunnen katt

Mr Black har dragit! Jag tror faktiskt han gjorde det. Jag tog honom till veterinären i måndags för han verkat så otroligt trött, och då smetade veterinären in honom med något som skulle verka oattraktivt på fästingar, och som luktade illa. Det skulle uppenbarligen inte göra ont, men katten skrek, förnärmat, ilsket, och så fort den kom hem och ut ur buren så försvann den. Tidigare har den varit borta några dagar i taget, så jag har misstänkt att den levt dubbelliv med annan familj, men nu försvann den alltså helt och hållet. Arnold är mer trofast och hänger kvar här, men det känns lite olustigt att bli övergiven... om det nu är det vi blev... jag har satt upp lapp i affären men hittills ingenting.

Här är olustigt varmt. Oskar har soleksem i hela ansiktet och nacken efter att ha sovit över hos kompis i helgen, troligen utan solskydd. Sarah slutar skolan idag och Oskar på torsdag, och jag har 5 veckor kvar att jobba. Om allt går som jag tänkt mig så åker Saris och jag till Paris på lördag morgon, det ska bli så KUL! Jag och har inte varit där sedan jag var 21 år och tågluffade, med undantag av en jättesnabb vända rakt genom centrum med bil på väg hem från Bretagne, mest för att titta på Eiffeltornet. Vid 21 tågluffade jag ensam och var så tagen av detta att jag var själv hela tiden att jag inte tog in så mycket intryck. Jag var ingen lyckad ensamresenär... Dessutom fnös jag vid den tiden föraktfullt åt "vanliga" turistattraktioner (jag var mer en fri själ) och vägrade gå upp i Eiffeltornet, så det har jag kvar att göra den här gången!