måndag 30 november 2009

Ryggskott

Ja tyvärr ställde Sevilla till med en hel del - eftersom ingen litar på spanska flygbolag så bestämde vi oss för att inte checka in något bagage, så jag knölade ned allt i min ryggsäck. Sevillamötet var ganska intensivt. Första kvällen middag med 15-20 herrar i kostym, där jag och sekreteraren som ordnat allt logistiskt fick representera de 50 % kvinnor som trots allt finns i världen... men alla var trevliga och välkomnande, tror ändå de tyckte det var roligt. Och enorma mängder god mat.

Dagen efter hade vi vårt möte. Jag trodde samordningen inom JRC vad gäller IT låg på en annan nivå måste jag säga, mycket röra och missförstånd och vad är det egentligen som gäller? Men ändå ganska bra och inget som gick helt över huvudet på mig, mycket bra idéer på gång (och även en omorganisation). Och så lunch som gjorde att man inte ville äta mer på några dagar, gud så mycket mat.

Hemresan hade jag handlat presenter och kom hem med ganska ont i ryggen efter 7 timmars resande och släpande. Detta, bestämde jag mig för, skulle kureras med en löprunda. Stort misstag. Jag låt i soffan och nästan grät resten av helgen. Måndag på jobbet igen och veckan gick bra med bara lite ont tills i fredags då jag efter en oförsiktig rörelse i badrummet blev liggande igen. Nu har jag starka värktabletter och den holländske läkaren talar om en disk som hamnat fel. Jag är alldeles slut efter att ha haft så ont så länge och är just nu överlycklig över att slippa göra någonting alls.

Och jag räknar ned till jul. 19 dagar kvar tills vi åker hem. Att familjen kom hit i helgen gjorde det nästan bara värre. Längtar till Sverige, sambo och vårt stora, fina hus...

tisdag 17 november 2009

Mörkt och blött men imorgon Sevilla

Jag har varit tillbaka här i någon vecka efter höstlovet men det har varit så hektiskt med jobb, lämna och hämta barn, försöka få någon ordning på "fritids"-verksamheten... Sitter nu med ett glas vin efter ett raseriutbrott för att allting försvinner spårlöst hela tiden, kläder, laptops, täckstift när man har finnar...
Imorgon ska jag och min gråe chef till Sevilla. Det är en omorganisation på gång och jag har väl i vanlig ordning inte riktigt förstått (nämner någon ordet omorganisation eller visar ett organisationsschema i Powerpoint så slår någon spärr till i huvudet på mig), men nu när jag läser papperen över sagda glas vin så förstår jag att det här kan innebära en hel del mindre ansvar för oss, med tillhörande poster då som försvinner. Min kollega Miguel trodde att det skulle innebära att inhyrd personal för helpdesk försvinner, men vad jag kan begripa (men det gör jag ju som sagt inte) så borde det snarare vara vi andra som ska stå för mera och djupare kunskap som ryker, medan helpdesken blir kvar... Min chef stod inne på mitt rum idag och nämnde olika scenarier, vid vilkas inträffande han tänkte säga upp sig, men nu förstår jag mer hur han menar. Detta bådar inte alls gott.

Ringde hem och hörde att Logica skulle omorganisera igen, och skrockade förnöjt. Nu sitter jag i smeten ändå. Hörde också att en f d kollegas man dött i sömnen utan att vara sjuk, vad man vet, utan bara dött... jag borde inte bekymra mig om försvunna täckstift, varför gör jag det? Och borde inte bli arg på barnen.

Har haft diverse möten med "fritids" men slutsumman är densamma - de har inte särskilt många barn och kan inte lova engelsktalande personal, och då blir det ju inte så kul för Oskar. Oavsett hur de tjatar om att han måste lära sig vara i grupp (mina kommentarer om att han alltid varit i grupp får inte gehör. Han har ju naturligtvis inte varit så mycket i grupp där de få som ingår inte talar hans språk. Det kanske är viktigt att kunna?). Men min privata barnomsorg funkar jättebra, det får bli hon 2 dagar i veckan istället.